Piffe

Det här är det första seriösa "blogg" inlägget jag skriver här... Jag hoppas att det blir det sista också.

Idag så var det en helt vanlig dag i skolan.
Jag såg fram emot den också, jag hade läst på onaturligt mycket till Sammhällskunskapen så jag kände igen allt vi pratade om på lektionen.
Gympan såg jag också fram till, vi har ju börjat med gym där så gud... Det är riktigt roligt ^^

Dock fick den här dagen ett ganska olyckligt slut.

Efter gympa lektionen så stannade vi kvar en kanske 8 pers för att lalla runt lite i gymmet.
Vi började med att köra lite "Limbo" för att sedan övergå till nån mongolid lek där man skulle hoppa över repet och senare höja etc.

Det var då jag gjorde min största tabbe i livet...
Mot en hyffsat hög höjd så tar jag sats och gör mig redo, jag springer, hoppar, tvekar, faller.
Tack vare adrelalinet så gjorde fallet inte så vidare ont...
Jag trodde allt var som vanligt och jag skrattade lite åt det, jag kom ju trots allt över ? Eller gjorde jag det? XD
Några minuter senare kom smärtan...
Det var seriöst en av dom värsta smärtorna jag haft i mitt liv...
Jag antog att jag hade stukat någonting eller så men, jag har aldrig haft den intensiva smärtan på ett ställe som ligger kvar så konstant.
Några minuter så ökade den bara och jag var tvungen och lägga mig ner en stund.
Tack till dom som stannade kvar och hämtade en gympalärare...
Undrar vad som skulle ha hänt om jag inte fick reda på att jag skulle upp till akuten och kolla vad det var...
Skulle antagligen gått vidare och inte gjort ett piss åt saken...
Så tack åter igen för det.

När jag väl kom upp till Akademiska runt 14.45 så fick jag ta en kölapp för att få hjälp.
Där satt jag snällt och väntade i ca 40 minuter innan det blev min tur...
Jag förklarade läget och blev invisad till nästa väntesal.
Där var det ett fåtal människor redan. En av dom var en medelålders tjej som såg ut att ha problem med ett av knäna.
I den här salen satt jag och väntade tills klockan blev 17.00
Sen fick jag gå till rönken.
Innan jag skulle rönkas så fick jag sätta mig i en tredje väntsal...
Där satt jag i ca 30 min innan ja fick rönkas.
Efter rönken så fick ja gå ut dit igen och vänta på svar... Ytterligare 10 minuter.
Sen skulle jag gå ner en våning och sätta mig i ett undersökningsrum och vänta på läkaren som förhoppningsvist hade svar på sig...
Det tog 1 timme... Surprise surprise...
Då fick jag även veta att mitt nyckelben var brutet men det låg relativt fint och skulle ta ca 4 veckor att läka.
Jag blev lycklig för att jag fick äntligen bege mig hemmåt...
Dock jävligt förbannad.. Över att jag bröt mitt första ben på ett sånt patetiskt sätt ...
Aja sånt händer väl.
När jag kom ut från rummet så såg jag samma medelålderstjej sitta på platsen, fortfarande väntande på service...
Då hade hon suttit där i drygt 3 nästan 4 timmar utan någon hjälp...
Jag fattar inte hur sjukhuset är uppbyggt...

Hur fan kan dom ha mage att ens kalla det för Akuten?!