Morbror!!

Yatta, då har det äntligen hänt nånting trevligt då :D.
  När vi var i Schweiz å stod i liftkön så ringde min fader helt plötsligt och sa... "Du är morbror, Gisela har fått en pojke"
 ... man blev inte lite chockad!
   Ja... jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men, tyckte att man kunde skriva nått om det iaf.
Lite lamt att hon födde pojkvaskern när man var bortrest dock... Man ville bara åka hem :p
    Så nu ska syrran bli morsa... hon är ju inte ens gammal... och väldigt liten för den delen... what da fuuuuudge.
Jaja, pojken heter Albin.

Laters bajters

// Morbror Piffe XD


Lite skit.

Nu ska vi skriva en massa bullshit om en mycket konstig sak, eller kanske flera konstiga saker som man inte har någon jävla aning om varför jag skriver om det.
Förmodligen kommer meningarna att bli helt osammanhängande och helt fucked up och de kommer inte bli något fint i det jag skriver eller korrekt för den delen.
   Jag gör detta pågrund av att någon tråkmåns som ligger bakom mig och läser kalle anka ville att jag skulle skriva något långt och konstigt inlägg, hans namn är även Erik Nyströmer.
   Hursomhelst så tycker jag att klass bladet från 6A är väldigt fint, jag och manne hade gjort världens bästa korsord som i självaverket inte var något bra alls...
   Fast det var ganska svårt... jag klarade det knappt nu några år senare.
   Hursomhelst så tycker jag att kemi papper inte är något fina föör de ligger bara ner på den här jävla bänken som aldrig rör sig och bara samlar en massa jävla damm. Sen å andra sidan så tycker jag att kalle anka är väldigt bra så deså...
Svaret är 4 2 . Tiden är 13 . 37. Året är X
Ehm... ja, nu fortsätter vi den här förbannande tråkiga läsningen. Om ni nu känner för att fortsätta... be my guest.
 Det kommer förmodligen inte att innehålla något intressant alls. Suit yourself.
Jag har en bok framför mig, en väldigt känd bok. Även fast den är ganska liten är den väldigt känd. Kan ni gissa vilken bok det är?
Nej, juste. Det är en ful bok, med ett lok på framsidan och en mongolid med ett äckligt ärr i pannan.
Nu kanske ni vet vilken bok det är jag talar om?
  DET ÄR HARRY POTTER FÖR ER TRÖGFATTADE IDIOTER SOM INTE FÖRSTÅR!
Rosa grisar förklädda till män i vita rockar som kommer med sina förbannade tvångströjor och sätter dem på turkoslila hoppitotter samtidigt som Legolas kommer med sin wannabe båge och skjuter slut alla pilar på fördärvade legobitar.
    Föresten, just du.... Legolas finns inte!!! JAG LOVAR!!! HAN ÄR EN SAGOFIGUUUR!!!
Tro inte på allt vad alla säger, han finns inte. Jag lovar dig, han är påhittad. Bli inte ledsen nu och torka tårarna.
Även fast du må ha trott att han var en verklig varelse så måste jag säga det....
Han finns inte!!

Personbeskrivning!

Då var det dags igen, att skriva nånting intressant...
  Häromdan så hittade jag alla papper från våra personbeskrivningar i klassen.
Den person som skrev om mig var Ebba Louise vars berättelse var väldigt bra ^^
Så creds till Ebba Louise ;D

"Tio minuter med Jonas Tilling:"

"Doften av bränt bryggkaffe låg tung över skolcafeterian och en känsla av nervös förväntan liksom trevade sig runt väggarna. Det var min första dag på gymnasiet.
          Innan min nya klasskamrat Jonas, han med det korpsvarta axellånga håret och de pålitliga hasselbruna ögonen, kommit som en räddande ängel hade jag suttit på en pinnstol med ryggen mot elementet och känt mig allmänt osäker och obekväm. Jag hade lite avundsjukt iakttagit ett gäng elever nära ingången. De gick i trean och det märktes för de verkade fullständigt avspända och såg verkligen ut att trivas i varandras sällskap. Tvåorna var inte heller svåra att urskilja. De var de som ansträngde sig mest för att synas, pratade högst och förflyttade sig ideligen fram och tillbaka mellan borden som om de måste hinna med alla kompisar innan rasten var slut.
           I mitt hörn av cafeterian satt endast ettor. De flesta av oss var tysta, log nervöst och verkade suga upp alla ord som yttrades som om de varit värda pengar. Kontrasten mellan treornas varma uppsluppna gemenskap och den nervöst tryckande stämningen bland oss ettor var total. Jag var så fokuserad på att göra ett bra första intryck att jag nästan glömde bort att vara mig själv. Kanske kände alla samma osäkerhet och kanske var det därför ingen gjorde någonting över huvud taget. Jag vågade i alla fall absolut inte sticka ut hakan och ta ansvar för att hålla igång en konversation. 
             Men då kom Jonas och han vågade! Jonas var öppen och skämtsam och fick oss andra i klassen att börja prata. Han intresserade sig för allt som sades vid bordet och kom med följdfrågor. Jag upplevde honom som intelligent på ett opretentiöst sätt. Han verkade ha mycket självdistans för att bara vara 16 år gammal. Jonas log mest hela tiden och fick oss gång på gång att skratta åt hans hysteriska historier.
              Jag blev smittad av Jonas ärliga munterhet. Plötsligt fick jag en känsla av att det jag hade att säga var både roligt och intressant. Jag upplevde mina klasskamrater som vackrare, cafeterian som fräschare och mitt kaffe som godare än tidigare.
               Stämningen kring bordet hade, tack vare Jonas, gått från ansträngd till varm på mindre än tio minuter."

Tack för en väldigt bra berättelse Ebba.
   Hoppas du åtminstonde blev lite nöjd med den jag skrev... även om jag var rätt dålig ^^

Oskar, du är bara för skön!!

E säger:
jag är hungrig...

Oskar fixar mat doh pallar vara sjuk säger:

naaw!!!

Oskar fixar mat doh pallar vara sjuk säger:

MEN GÅ OCH ÄT DÅ!!!!!!!!!!!

E säger:

det finns ingen mat

Oskar fixar mat doh pallar vara sjuk säger:

men gör då mat!!

E säger:

det finns ingen!!

Oskar fixar mat doh pallar vara sjuk säger:

brb ska spela lite

Även hur mycket man försöker omvandla oskar till en trevlig och snäll individ som bryr som alla andra, så förblir han alltid oskar <3 XD

http://www.fragbite.com/?threadID=516475


RSS 2.0